Ny frisyr i Grebbestad

 

–      Du vet den där militärklänningen som en av tjejerna har på sig i vinjetten till Ensam mamma söker? Jag köpte den.

 

 

Kvinnan klipper brunetten som sitter i frisörstolen till vänster om mig. Den 20-åriga tjejen bakom mig frågar hur jag vill bli klippt. Jag förklarar, ger anvisningar och hon sätter igång. Bredvid mig fortsätter konsumentråden att komma?

 

–      Tycker din pojkvän om asiatisk mat? Det bästa köp jag någonsin gjort var att köpa en riskokare. Det blir alltid perfekt och lagom klibbigt.

 

Tjejen som klipper mig är söt, har runda kinder och plutmun. Det märks att hon är van vid att klippa killar vars frisyrpreferenser är något pinnhål över en crew cut.

 

–      Jag har köpt en hel del kläder på internet. Det finns hur mycket saker som helst där.

 

Frisyren är fixad, den ser okej ut. Jag betalar och vandrar ut i solen.


Viktig information!

Bara så du vet så är jag alldeles för mycket rock n' roll för dig. I make my body burn.


The summer is here and the time is right

Det är först när vi förstört oss själva som vi kan återskapa oss till individerna vi vill vara. Det är genom att döda oss själva som vi kan återuppstå.


För dig som inte fattat det så snackar jag om att träna. Sommaren är här och plötsligt har jag tid att träna. Min fritid kan inte längre delas upp i sömn och arbete. Jag har helt enkelt inga frilansuppdrag, inget plugg och ingen obligatorisk läsning att göra. Det innebär att jag kan återgå till min rutin av att jobba på Sportshopen och träna.
I stort sett varje morgon sedan en vecka tillbaka har jag sprungit minst en gång varje dag. Och senare ikväll ska jag och Adam-bowties-are-cool bege oss till gymmet för att lyfta skrot.


Det handlar om att bli en ny, bättre, starkare version av sig själv. Bränna bort allt det överflödiga. Det är som att rensa hårddisken på datorn: tar man bort all skit så går det snabbare.

Shopen

För er som missat det så arbetar jag för femte sommaren i rad på Sportshopen ute på Tanumstrand. Ni får gärna besöka mig om ni kan. Jag kommer att vara killen i crewpiké som flörtar med postklimateriekvinnor för att få dem att köpa skaljackor.


Sportshopen är ett ganska kul ställe med högkvalitativa produkter. Bland annat kan man köpa den här ursnygga t-shirten:


It's all about sex


Midsommarnatten är över och Grebbestad börjar återgå till det normala. I alla fall så normalt som Västkustens svar på Magaluf kan vara innan sommarturismen slår till som ett järnrör i det kollektiva medvetandet.


Kommer man till botten av det hela så handlar midsommarfirandet om sex. Fertilitet kanske är rätt ord men det är mycket roligare att använda synonymer på ordet "knulla". Midsommarstången är en stor kuk som pentererar den våta jorden för att göra den på smällen. Så som jag har förstått det så kommer fallossymbolen som vi låter små barn dansa runt ursprungligen från en tradition med gamla anor. Byhövdingen gick uppenbarligen ut på åkern i midsommarnatten och hängav sg åt självbefläckelse och ejakulerade på jorden för att göra den fertl. Det ansågs vara bra för skörden.


Hur mycket sanning som ligger i den berättelsen har jag ingen aning om, men det låter för kul för att inte återge.


I slutet av mars och i början av april så föds det flest barn i Sverige. Att det sker ungefär nio månader efter midsommarnattens blöta firande är kanske inte så underligt. Det handlar ju om sex. Att fira midsommar i Grebbestad är därför ganska logiskt. Enligt Aftonbladet så är vi uppenbarligen pilskast i Sverige.


Själv firade jag midsommar hemma hos Rebecka. Det var fantastiskt. Adam, den finaste, hade gjort silltårta, gubbröra och lagt in sill. Att han dessutom bjussade på 80-procentig rom och Sink the Bismarck gjorde inte det hela sämre. Själv hade jag med mig sill, köttbullar, potatis, grädfil, ölkorv, värmlandskorv, Laphroaig och naturgodis. Vi tre, plus Elvira och Ponny, åt oss igenom natten, förde djupa diskussioner om att återvända och lämna småstaden, sex, sprit och politik. It was awsome!


Så vi bor här ute

Om några timmar börjar realeasefesten för sommarens utgåva av West Magazine. Sitter i min morfars gamla hus. Sedan han fick sin stroke för flera år sedan har jag och mina bröder använt huset som en sommarstuga. Huset i Grebbestad där mina föräldrar bor är helt enkelt för litet för att vi tre bröder samtliga ska kunna bo där nere, särskilt när vi har flickvänner, nära och ytliga kvinnliga bekanta eller andra vänner på besök. Så vi bor här ute på sommaren.

 

Just nu sitter jag inne i vardagsrummet, nydsuchad med en kopp kaffe och ett glas whisky på bordet bredvid mig. Tanken är inte att bli full, endast att diskvalificera mig själv till att köra bil. Det handlar inte om att bli rund under fötterna, utan om att bli varm i magen. Visst är anatomi roligt?

 

Tanken är att jag ska ta mig ner till Grebbestad inom den närmsta timmen och därfrån ta bussen, först till Tanum och sedan, till Göteborg. Väl där kommer jag att lala runt på stan i någon timme innan det är dags att möta upp festen. På kvällens program återfinns krubb, en spelning med New Moscow och en busstur till Smögen. Natten skriver ut stora checkar som jag hoppas den löser in.

 

Det här blir bra.


En liten lista

Sitter och går igenom en lista. Det står tre saker på den

  1. Adressändra
  2. CSN – Se till så att cash förs in på mitt konto under irlandsvistelsen.
  3. Upprätta enskild firma.
  4. Måla ladugård.
  5. Spring.
Den första punkten är avklarad.
Punkt 2 och 3 gjorda så långt jag kan. När det gäller upprättandet av enskild firma ska jag ta hjälp av storebror när tillfälle ges.

Ladugården målas senare i eftermiddag och joggingrundan tas innan dess.

Så när dagen är över är tre punkter avklarade och två halva är klara. Nästan fyra alltså. Låter okej?

Fezes are cool

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Adam var först med Doctor Who á la Matt Smithstilen.

Dagens bevis:





Havsbad, West Magazine och skandalboken 2011

Grebbestad. Dag två av sommarens självpåtagna exil i västkustens svar på Magaluf börjar med att en varg sliter upp en älg framför ögonen på mig. Jag måste ha somnat på soffan igår, slögloendes på National Geographic. Gårdagen spenderades med att packa upp de saker från lägenheten som jag behöver under sommaren, bära upp resten på vinden och att ta emot årets upplaga av West Magazine. Ett ord: såinihelvetejävlaskitsnygg!


Så här snygg är framsidan i år:



Och det är bara framsidan. Innehållet håller världsklass. Bortsett från mina intervjuer med Erik Hassle, September, Denise Rudberg och Tove Styrke så är magasinet fullproppat av andra sommarhärligheter. Ebba von Sydow gör ett gästinlägg och berättar om årets sommarmode, Harald Treutiger berättar om njutningen i att arbeta som skeppare och vi utreder dessutom varför man blir förälskad under sommarhalvåret. Lägg till grilltips, boktips, aktivitetstips, modereportage, härliga sommarbilder, drinktips och massa annat så förstår du varför jag är exalterad. Det här är det bästa numret vi gjort. Ingen tvekan.


Under eftermiddagen tog jag mig ut i Gullbringa med Rebecka "Fatso" Hagberg. Vi badade. Det var kallt och blåste, men man är väl viking. I och för sig en viking som skrek som en liten flicka när vattnet stänkte över knäna, men fortfarande en viking. 


Dagen avslutades med att tvätta tre veckors smutstvätt nere i föräldrarnas hus och somna framför National Geographic.


Som en sidnotering är det alltid kul att se sina vänner göra bra ifrån sig. Senast är det min gode vän Fredrik som gör ljud ifrån sig. Just nu är han en av medförfattarna till medieskandalkungen Michael Brinkenstjärnas kommande självbiografi. Eftersom jag vet hur in i helvete duktig Fredrik är så ser jag verkligen fram emot att ta del av boken när den kommer. Släng dig i väggen Bingo Rimér, detta är skandalboken 2011!


Leaving

Först vill jag tacka skönaste Jennifer för en jättetrevlig födelsedagsfest. Grattis igen gumman. Se till att göra den här dagen till din personliga bitch.

Just nu städar jag lägenheten och packar ihop mina tillhörigheter. Imorgon går flyttlasset till Grebbestad. Jag hoppas på att få komma tillbaka till Stockholm någonting under sommaren. När vet jag inte, men planen finns där.

Det känns både sorgligt och roligt att behöva åka hem till Grebbestad. Sorgligt eftersom jag lämnar mitt vardagsliv bakom mig, alla vänner och underbara människor.

Men det känns även roligt. Tänk bara på att jag kommer att kunna gassa i solen, dra upp makrillar och njuta av sommaren i största allmänhet. I alla fall de dagarna jag är ledig.

Och så får jag ju inte glömma att jag får träffa den ultimata Grebbestad Eliten. Ni vet vilka ni är.

Nu blir det hem till bästaste Joakim för att grilla och vara somrig.

Mors

Opponering

Idag ska min b-uppsats i idéhistoria opponeras. Önska mig lycka till.

Men vad gör Bingo?

När man sitter på Kungliga biblioteket så hittar man så konstiga saker. Inte viste jag att Bingo Rimér var med i LO-tidningen på 70-talet.


Never go in to subway


Jag lovade mig själv att inte göra det inom den överskådliga framtiden. Men jag är vek och köpte min lunch på Subway. En chicken teriyakibaguett senare känner jag mig hemsk. Inte för att den massproducerade kycklingens skull. Jag skiter högtidligt i dess fortsatte existens, men det är en annan diskusion.

Men jag skäms för att jag har förtärt mat som knappt mättade, innehöll hela den dagliga dosen av kalorier och som inte smakade så där jättetoppen.

Jaja, nu forstätter jag att skriva opponering till morgondagen. Sitter på Kungliga biblioteket om någon känner för att lönnmörda mig. Jag har en jeansskjora på mig och ser fruktansvärt uttråkad ut.



Adam var först!


Adam Karlsson om Doctor Who:
"Jag är väldigt smickrad av att den nya doktorn har kopierat min stil."



Ny facebookprofilbild



Vad tycks?

Vet vad jag ska göra till hösten


Som bekant så ska jag ju till Limerick, Irland till hösten och studera statsvetenskap. Efter några timmars surfande har jag hittat en klubb på universitetet som jag tror kommer att passa mig, nämnligen fotografiklubben. Känns jävligt bra att få möjligheten att få lite fler tips på hur man tar bra bilder, för fan ska veta att just den delen har varit undermålig på Södertörns Högskola.

Nattens bästa konversation

Tillbaka från Flemmingsberg.

Kvällens bästa meningsutbyte.

Tjej A:
"Klart man inte kan knulla med tjurar. Fattar du vad stora kukar de har?"

Kille A:
"Och det är det stora problemet med att ligga med tjurar? Stora kukar?"

Tjej A:
"Eh... kanske inte."

Akohol

Vin gör mig trött.

Whisky ger mig energi.

Öl gör mig mysig.

Vodka gör mig rysk.

Champagne gör mig bubblig.

Tequila gör mig till en desperado.

Jägermeister gör mig tysk, med allt vad det innebär.






Äh va fan, nu tar jag en whisky

Tänkte att "idag ska jag springa. Såg att klockan var ettish. Tog en dusch och hällde upp ett glas whisky. Om några timmar blir det laserdome följt av parkhäng och festande natten lång. Jag gillar.

Mina böcker

Det första jag gör när jag kommer hem till folk är att ta en titt i deras bokhylla. Man kan se en hel del av hur en person är genom att se vilka böcker individen läser.  Vad säger då min bokyhylla om mig?

Bortsett från kurslitteraturen i journalistik så är de andra böckerna lite otippade. Det första man antagligen lägger märke till, bortsett från tidningshögen bestående av King, Café, Photoshopguiden, Slitz och Filter är böckerna av Chuck Palahniuk. Fight Club-författaren är antagligen min favoritförfattare. Hans mörka samhällsbetraktelser är skruvade, sjuka och helt fantastiskt roliga. Han har blivit anklagad för att vara nihilist, men jag ser inte nödvändigtvis det som något dåligt.

Bredvid böckerna av Chuck Palahniuk står det en psalmbok. På andra sidan av sångboken för de intellektuellt outvecklade står det en bok om mode. Modeboken heter Snyggt och är skriven av Kings chefredaktör Per Nilsson. På något sätt känns det rätt att en bok som härör ur tron på något imatriellt står inklämd mellan en nihilist och en bok om kläder.

Efter Snyggt står The art of war. Jag har hört att flera ekonomistudenter tar den här boken som råd när de gör affärer eller när de interagerar med andra människor. Efter The art of war står Eye Scream av Henry Rollins. Det är en surrealistisk, jagad bok full av betraktelser, dikter, texter av varierande längd och kvalitet.

Därefter följer Foucault, en biografi om Stalin, en biografi om Che Guevara, olika samhällskritiska böcker och faktaböcker.

Jag har böcker om Cosa Nostra, Gulag, organiserad kriminalitet, ekonomisk historia och Lemmy Kilmeisters självbiografi. Lasermannen trycker sig mot en bok av Noam Chomsky och No Logo. Marilyn Mansons självbiografi smeker ryggen på en bok om AK 47:an. Bibeln står uppknullad mot väggen av Nietzsches Och så talade Zarathustra. Det känns skönt att den heliga boken är tryckt mot ett verk där tanken att Gud är död står uttalad redan i inledningen.

Så ärligt, vad säger böckerna om mig?

Ensam med sig själv.

Jag vet inte vad jag ska göra. Under åtta månader har mitt liv cirkulerat runt arbete. Antingen skulle jag skriva något, intervjua någon eller se till att andra gjorde det. Nu är det över. För första gången på åtta månader har jag ingenting inplanerat och det skrämmer skiten ur mig. Jag gillar att jobba. Det ger mig mening, ett mål. När jag jobbar så kan jag peka på mina prestationer och säga att "det där, det är jag." Men så uppstår det små perioder då jag inte har något att göra.

Problemet att definiera sig själv efter sina prestationer uppstår när man inte har något att göra. Vem är jag när jag inte arbetar?

Har jag inget att göra spenderar jag alldeles för mycket tid för mig själv.  Jag kommer på mig själv med att fundera över saker jag gjort och inte gjort. Det är då det blir jobbigt. När jag är ensam med mig själv så börjar tankarna smyga sig på. Tveksamheten kryper sig på mig och jag funderar på vad mitt värde som individ är. Oftast kommer jag fram till att jag är en ganska bra person, att jag har många vänner och att jag kan göra allt jag sätter i mitt sinne att göra.


Men olusten under de stunderna av tveksamhet över vem och vad jag är sitter i, trycker på under ytan, vill ut. Så jag ser till att fylla ut mina dagar, träffa vänner, tränar, gör saker, presterar, undviker frågan om vem jag är när uppdragen slutat komma. Jag antar att jag är en arbetsnarkoman.


RSS 2.0