Adventures of an asshole

Jag vet inte vad jag ska göra. Under åtta månader har mitt liv cirkulerat runt arbete. Antingen skulle jag skriva något, intervjua någon eller se till att andra gjorde det. Nu är det över. För första gången på åtta månader har jag ingenting inplanerat och det skrämmer skiten ur mig. Jag gillar att jobba. Det ger mig mening, ett mål. När jag jobbar så kan jag peka på mina prestationer och säga att "det där, det är jag." Men så uppstår det små perioder då jag inte har något att göra.

Problemet att definiera sig själv efter sina prestationer uppstår när man inte har något att göra. Vem är jag när jag inte arbetar?

Har jag inget att göra spenderar jag alldeles för mycket tid för mig själv.  Jag kommer på mig själv med att fundera över saker jag gjort och inte gjort. Det är då det blir jobbigt. När jag är ensam med mig själv så börjar tankarna smyga sig på. Tveksamheten kryper sig på mig och jag funderar på vad mitt värde som individ är. Oftast kommer jag fram till att jag är en ganska bra person, att jag har många vänner och att jag kan göra allt jag sätter i mitt sinne att göra.


Men olusten under de stunderna av tveksamhet över vem och vad jag är sitter i, trycker på under ytan, vill ut. Så jag ser till att fylla ut mina dagar, träffa vänner, tränar, gör saker, presterar, undviker frågan om vem jag är när uppdragen slutat komma. Jag antar att jag är en arbetsnarkoman.