Adventures of an asshole

Jag vill att livet ska vara något mer än instinkt, något mer än händelse och respons.

Jag vill känna att kan skilja sak från person, och intryck ifrån avsikt.

Jag vill att det jag gör har en mening, att någon kan stå på min begravning och säga att jag betydde något för dem.

Jag vill leva.

Jag vill att varje dag ska kännas om en rockshow.

Jag vill sluta att fundera över saker som jag inte kan förändra.

Jag vill sluta minnas, ångra, skämmas.

Jag vill göra något mer än att repetera ovanor.

Jag vill träna.

Jag vill känna ådrorna pumpa batterissyra, lungorna fyllas av eld och ha ben fulla av bly.

Jag vill bli bättre.

Hej alla glada. Sköt om er och njut av att vara med era familjer.

Julen började traditionellt med att SJ klantade sig som vanligt. Igår fick jag ett SMS om att det tåget jag bokade i november var inställt. Efter att ha ringt och skällt så bokade de om mig till ett tåg som skulle gå 10.14 imorse.

Det gick 10.51.

Under resan blev tåget ännu mer försenat.


Fan vad jag hatar att SJ ständigt blir överraskad av det svenska vädret.

What scares you the most: The Hulk with a Machine gun or on viagra?

Kaffet är slut. Jag har inte råd att köpa nytt. Istället dricker jag te.
Det känns vekt. Jag vill ju trots att ha koffein i kroppen och en bitter smak i käften.
Men nej.

Istället blir det te. Engelskt, mesigt, outmanande te.

Utanför yr snön runt. Gillar att jag kan vara inne.

Men jag hade gärna velat ha kaffe.

Planeringen för sommarens nummer av West Magazine är i full gång. Under eftermiddagen har jag och Oscar suttit och brainstormat artikelidéer och diskuterat arbetsupplägget för tidningen. Det känns riktigt kul att vara igång.

Det känns även lite paradoxalt att samtidigt som Europa har värsta snökaoset så satt vi och diskuterade badbrallor, grillning och solglajor.

Nu undrar jag, vad skulle du vilja läsa om i sommar när du ligger och steker på stranden, sippar Carlsberg och lyssnar på Spotify i din Iphone?

Att träna på gym är ungefär som att runka i sällskap. För det första så är det oftast män som tränar i gymmet. Det kan vara därför som rummet med frivikterna brukar kallas för pojkrummet. Tjejerna och kvinnorna hoppar runt inne i en tom gymnastiksal medan den senaste tuggummipopartistens musik dunsar ut ur högtalarna. Men nu generaliserar jag. Vad kan jag säga, jag är dömd att försöka vara rolig.

Jag antar att styrketräning är något typiskt manligt. Det är enkelt, man behöver inte tänka och det handlar mest om att lyfta objekt i olika vinklar och repetera tills man är tillfredsställd eller tills venerna pumpar batterisyra och det känns som att lungorna är fulla av blod.

Det är med andra ord ganska likt den heterosexuella sexakten. Eller grupponani.

Men det är inte den enda likheten.

Alla vet varför man är där, man svettas och gör sin grej i tyst samförstånd. Man talar inte med någon när man lyfter vikter. Precis som att man inte snackar när man står vid pissrännan. Den som snackar förtjänar att hamna i rännan.

På tal om att runka.

Jag läste i Metro i veckan att kinesiska zooskötare har försökt få pandahannar intresserade av sex genom att pumpa dem fulla av viagra och ”videoutbilda” dem. Förstår ni vad det betyder?

Pandaporr!

Försöken misslyckades.

Undrar om man kan skapa ett gym för pandor…

"Jag är inte din leksak."

Jag måste vara bättre på att plåta än vad jag trodde. I förra veckan lade jag upp flera bilder på facebook. Nu använder flera av mina vänner bilderna som profilbilder.

Vakna, ät, jobba. Livet satt på repeat.

Jag måste erkänna en sak: Lisa Magnusson är grym!

Aftonbladetkrönikören har ett fantastiskt sätt att läga fram sina åsikter. Fördelen med hennes åsikter är att hon ofta har väldigt sunda åsikter. Även om jag inte alltid håller med henne så är hon en av dessa männisikor som ständigt har en intressant åsikt om saker. Det är något som allt för få har i dagens samhälle, en åsikt.

Jag skulle vilja sätta mig ner med Lisa Magnusson och bara prata. För jag vet att även om konversationen av och till skull bli högljud så skulle den aldrig bli tråkig.

Lisa om Wikileaks
Lisa om religion
Lisa om Sanna Bråding

Efter helgens terrorattentat så står en sak säker: Sverige är annorlunda. Men till skillnad mot vad klientalet på Flashback anser så beror det inte på det klantigt genomförda terrordådet.


Nej.


Skillnaden ligger i att det nu står utom all tvivel att vi har ett övervakningssamhälle som de flesta svenskar välkomnar med öppna armar.


Civilförsvarsförbundet gick idag ut och meddelade att genomsnittsvensson ska vara "uppmärksam på avvikande" beteenden hos de andra personerna på gatan.

Så här sa Ingemar Byström, mångårig krisinstruktör i Civilförsvarsförbundet och konvojledare i Bosnien för Räddningsverkets räkning under krigsåren 1992 och 1993 i ett pressmeddelande idag:

– Mitt råd till allmänheten är att vara uppmärksam på människor med avvikande beteende, ta er från platsen larma därefter polisen.


Så nu har vi alla blivit poliser.

Det får mig att tänka på ett TS Elliotcitat:

"This is the way the world ends
This is the way the world ends
This is the way the world ends
Not with a bang but a whimper.""

Man kanske skulle göra så att den här bloggen fick fler besökare. Därför har jag sammanställt en lista på random ord som jag tror kan dra hit sökare från Google.

Youtube
Spotify
Michael Jackson
Twilight
Eclipse
New Moon
Trailer
Star Trek
Darth Vader
Analsex
Lyrics
Wikipedia
Google
Aftonbladet
Britney Spears
WWE (World Wrestling Entertainment)
Barack Obama Free
blocket
eniro
15
tv
Webcam
Göteborg
Lexikon
Idol

Miley Cyrus
Runescape (onlinespel)
Jessica Alba
Jenna Jameson
Naruto
Lindsay Lohan
Angelina Jolie
American Idol

Det brann på Drottninggatan.  En bil stod i lågor. Hundratals människor stod runt den, filmade, fotade, MMS:ade, följde showen.

Det var vad jag såg och det var vad jag valde att skriva om i gårdagens blogginlägg. Och det var jävligt medvetet att det var just det jag skrev om. Jag har nämligen ingen rätt att öppna käften om saker som jag inte vet någonting om. Vet jag till exempel inte om gårdagens händelser var ett terrordåd, en olycka eller, som jag trodde, en uppgörelse i den undre världen, så ska jag inte spekulera.

 

Det finns en anledning till det.

 

Jag tror nämligen att om jag börjar spekulera så kan jag göra mer skada än nytta. Desinformation är värre än ingen information. Tänk om det inte hade varit ett försök till terrordåd, utan bara en olycka?

 

Då hade det varit otroligt korkat att göra som många bloggare gjorde och börja spekulera om muslimska terrorister. Nej, det hade inte bara varit korkat. Det hade varit oförlåtligt att måla ut en etnisk grupp som ansvariga för något som var en mans verk.

Abd al Haqq Kielan, ordförande i Svensk islamisk samling sa till Dagens Nyheter:

 

– Det här verkar ha varit en person som varit förvirrad på nåt sätt. Han har sannolikt haft en plan som han motiverat med religiösa grubblerier. Men som tur var utfördes den amatörmässigt och inte alls professionell.

 

Med andra ord så var det en ensam klantskalle med religiösa vanföreställningar som begick dåden. Att han var muslim är helt irrelevant eftersom beteendet inte är typsikt för muslimer. Han hade varit en klant, en idiot och en galning om han trodde på Jehova, Buddha eller Tor.

Eller om han var ateist.

Ingen bör vara särskilt förvånad över att de första som valde att blogga om händelsen var högermänniskor som får sin huvudsakliga information från Flashback. Det luktar Sverigedemokrat om flera av inläggen. Signaturen Vår tid i Sverige tycker att detta är typsikt för den muslimska kulturen. Gotiska klubben tycker att det är hemskt att media ”mörkar in i det sista” istället för att berätta det de vet, även om kunskapen bygger på undermåliga källor.

 

Själv så går jag på norah4yous och säger att inget barn kan välja sina föräldrar.

 

Idag gick jag och flickvännen runt och julhandlade. Eller, jag julhandlade och hon klagade över att hon var trött.

Dagens julhandel blev plötsligt väldigt spännande när en bil fattade eld på Drotttninggatan idag. Det som faschinerade mig främst var dock inte elden utan hur människoflocken som såg det hela simultant sträckte ner handen i fickorna och drog fram sina smartphones, Iphones och andra motherfuckingphones och började ta bilder, filma och blogga.

Sabine lånade min mobil och började kolla Dagens nyheters hemsida. Detta är 2010-talet: när man står där händelserna sker och nätsurfar om händelserna.

Det moderna Sverige.

Be there. Online.






PS: Sabine titta över axeln när jag skrev det här blogginlägget. Hon ansåg att hon inte alls klagade så mycket. Jag har därför tagit bort lite text. Flickvänscensuren har slagit till :)

Medan jag väntar på att flickvännen ska göra sig i ordning för vårt gemensamma julklappsshopande så spelade jag lite bouncing balls på facebook. För er som inte vet det så är Bouncing Balls ett hjärndött spel som är lite grann som ett upp-och-nedvänt tetris. Typ.
Hur som helst så poppar det alltid upp dirketreklam innan man kan börja spela. Jag trodde att facebook visste allt om mig. Men nej.
Mark Zuckerbergs skapelse har inte förstått någonting.
Varför skulle den annars hooka up mig med dirketreklam från the Daily Bibleguide?
Vilket behov har jag, en stenhård ateist som tror på vetenskap och rationellt tänkande, av att dagligen få bibelverser och kristna citat?
Ungefär lika stort behov som jag har av ett rövhål på min armbåge.

"Det är inte naturligt att du ska behöva fem topsar för att göra rent dina öron."

Sabine ligger under två täcken, en filt och har en kopp te bredvid sig. Hon har feber. Eller hon säger att det känns som att hon har feber. När jag lägger min hand på henne så känns hon varm. När jag säger lägga min hand på henne så menar jag inte att jag slår min flickvän. Bara så att ingen blir konfunderad.

Det är jobbigt det där med ord.

Vad tänker du på om jag säger anal?

Inte fan är det någon som är överpedant och vill ha alla sina blyertspennor i småtyska rader. Din lilla snuskhummer.
Jaja, nu har Sabine fått ipren och godis. Förhoppningsvis så räcker det för att hon ska orka dra sig till Nobel Nightcap.

Idag spelade vi in ett tv-program på Tekniska muséet i Stockholm. Det "vi" som jag syftar på är jag och hälften av mina kurskamrater.
SJälv så fick jag chansen att leka kameraman. Det innebär att jag fick ansvara för utrustning för tusentals kronor. Schysst.

Det har varit en mycket produktiv helg, socialt sett. I torsdags var det aktivafest på SöderS studentkår. Som chefredaktör för SODA så var jag självklart där. Temat för kvällen var Hollywood. Efter lite eftertanke och ett tips från den alltid lika underbara flickvännen så klädde jag ut mig till en femtiotalspapparazzi.


Jag klädde ner mig i en för stor skjorta, en för liten hatt och hängslen. Som ni kan se på bilderna så såg jag ut som en påtänd Håkan Hellström. Undrar vem det är värst för.


Många skratt, eld och bilder senare var festen slut. Vilket tar oss till fredagens glöggkväll hos Lina Glans. Mycket trevligt. Romglögg är ett hett tips. (Ursäkta ordvitsen)


Igår hade Sabine inflyttningsfest. Jag lagade veganska quesadillas som var mycket uppskattade av gästerna, drack Laphroig med Randy och kysste min flickvän. Kan en kväll bli bättre?


Nu sitter jag och läser en helt meningslös kurslitteratur och undrar var min helg tog vägen.