Adventures of an asshole

På senare tiden har jag lyssnat väldigt mycket på Henry Rollins. Igen.

Henry Rollins var soundtracket till mitt tonårsuppror. När jag inte fick tjejen så lyssnade jag på Rejection, när jag gjorde slut på en relation lyssnade jag på End of something och när jag var deprimerad lyssnade jag på Rollins inläsning av dikten I know you. Jag vet inte hur många nätter jag spenderat tillsammans med Old Hank.


Det som grep, och fortfarande griper, mig var att Henry Rollins aldrig talade i metaforer. Hans texter var raka, klara och kompromislösa. Temat i låttexterna handlar oftast om att kämpa, om att ta det man förtjänar, att inte huka sig. Den som faller för livets trivialiteter och saknar förmågan att plocka upp sig själva är inte mycket värda för Rollins.


För den oinvigde blir texterna ofta för hårda, både musikaliskt och textmässigt. För mig gav de mig vetskapen om att världen finns här för att jag ska kunna upptäcka den, att endast jag kan bestämma hur mitt liv ska se ut och att jag inte ska bli nedslagen av motgångar. I en tid när allt fler tenderar att bli trygghetsnarkomaner säger Old Man Rollins till en att även det jävliga är värt att genomleva. Förhoppningsvis lär man sig något och blir starkare av det.  


Just nu är det skivan Get some go again som spelar för fullt i bakgrunden. För mig så är det antagligen världens bästa skiva. Även här är temat att det endast är du och jag som själva är ansvariga för att vår liv ska bli de bästa tänkbara. Om vi inte lyckas nå våra mål, så är det vi själva som bär skulden. Lyckas jag så är det jag som får äran. Men att bestämma själv innebär även att det är jag som själv som ska bestämma vilka mina åsikter är.

Henry Rollins är anledningen till att jag har väldigt svårt för att ställa mig bakom förenklingar, ideologier och slagord som: "Agera! Organisera! Förändra!"
Det är därför jag tycker att det av och till blir så pinsamt när unga människor, men framför allt äldre människor, finner sig i att ha någon form av avgudadyrkan för Marx, Friedman eller de Beauvoir. När någon utger sig från att ha hela svaret blir jag fundersam och misstänksam.


Old Hank, Rollins alltså, utger sig inte från att ha sanningen. Han utger sig inte för att veta mer än vad han gör. Vad han gör är att uppmana mig att själv bestämma vilka mina åsikter är.