Fria associationer på morgonkvisten
Det är morgon och utanför har morgontrafiken inte kommit igång. Jag antar att det fortfarande är för tidigt, det är ju ändå söndag. Av och till hörs det en bil som kör förbi nedanför på Tegeluddsgatan, men mest är det fågellätten. Jag vet inte vad det är för fågel. Mina föräldrar är bra på sådant, fåglar och djur menar jag. De kan när som helst höra ett läte, se en vinge och med digtalursprecision säga att "det där är en näktergal."
Jag vet inte hur en näktergal låter. De enda två fåglarna jag spontant kommer på vad de heter är gökar och måsar. Inte världens sexigaste fjäderfän, om nu fjäderfän kan vara sexiga. Antagligen är det en generationsgrej. 80-talisterna och de som kommer efter oss har ingen användning av naturen. Allting som man behöver är ändå digitalt. Du kan träffa dina vänner på facebook, jobba hemifrån över internet och betala dina räkningar per autogiro. Vill du så kan du fortleva hela ditt liv utan någon som helst interaktion med andra människor.
Det får mig att tänka på en historia jag hörde för några veckor sedan. Det handlar om en pensionär som dog. Inget märkvärdigt i det, pensionärer dör hela tiden. Desto märkligare är det att ingen märkte att han dog på nästan tre år. Mannen hade nämnligen inga vänner, betalade alla räkningar per autogiro och dog i sin lägenhet. Resultatet blev att han enligt folkbokföringen och skatteverket levde under de tre år som hans lik ruttnade i sitt hem. Anledningen till att de ens fann honom var att de skulle byta eluttag eller något sådant. Tragiskt.
Jaja, nu är det morgon och det är dags att börja jobba.
Jag vet inte hur en näktergal låter. De enda två fåglarna jag spontant kommer på vad de heter är gökar och måsar. Inte världens sexigaste fjäderfän, om nu fjäderfän kan vara sexiga. Antagligen är det en generationsgrej. 80-talisterna och de som kommer efter oss har ingen användning av naturen. Allting som man behöver är ändå digitalt. Du kan träffa dina vänner på facebook, jobba hemifrån över internet och betala dina räkningar per autogiro. Vill du så kan du fortleva hela ditt liv utan någon som helst interaktion med andra människor.
Det får mig att tänka på en historia jag hörde för några veckor sedan. Det handlar om en pensionär som dog. Inget märkvärdigt i det, pensionärer dör hela tiden. Desto märkligare är det att ingen märkte att han dog på nästan tre år. Mannen hade nämnligen inga vänner, betalade alla räkningar per autogiro och dog i sin lägenhet. Resultatet blev att han enligt folkbokföringen och skatteverket levde under de tre år som hans lik ruttnade i sitt hem. Anledningen till att de ens fann honom var att de skulle byta eluttag eller något sådant. Tragiskt.
Jaja, nu är det morgon och det är dags att börja jobba.
Kommentarer
Trackback
