Rutin
– Den här jackan har en vattenpelare på 20 000. Det betyder att den är vattentät.
Orden faller ur min käft utan jag tänker på det. Det är en rutin, ett skådespel, en show som jag upprepat tusentals gånger tidigare. Mitt leende är tränat till att kännas genuint samtidigt som det inte är för intimt. Flörtigt och ouppnåligt. Kvinnan framför mig är i övre 40-årsåldern. Kanske äldre.
Postklimatieriekvinnor gillar mig. Jag måste påminna dem om hur deras makar såg ut för 20 år sedan eller om deras söner.
Det är inget fel på det här jobbet, inte egentligen. Det är lätta pengar, man behöver inte tänka och framför allt så slösar jag inte bort några pengar eftersom jag aldrig är ledig. Men Jag vill vara mer kreativ, jag vill tänka, lösa problem, skriva. Här är miljön stilla, samma människor varje dag. Det här gäller inte jobbet, det gäller Grebbestad i stort. Här finns det inget nytt under solen.
Så nu hoppas jag att mina goa vänner från Stockholm tar sitt pick och pack och kommer hit snart!
