… och sedan blir världen tyst
16 minuter innan tolvslaget trycker butikschefen Wiola en trådlös telefon i näven på mig. Det är inget ovanligt, jag brukar ha en telefon på mig så att personal från andra Sportshopenbutiker kan ringa och fråga om vi har det eller det plagget i den eller den storleken kvar i vårt sortiment.
– Stäng av ljudet. Vi ska ha en tyst minut klockan tolv, säger Wiola innan hon går därifrån.
Det brukar hon inte säga.
8 minuter i tolv försöker jag desperat att hitta ljudknappen på den jävla telefonen. Sedan får jag en vagn full av Helly Hansenjackor tryckt i näven och får sortera dem.
Klockan 12.00 stängs radion av, kassapersonalen meddelar att vi ska hålla käften i en minut och sedan blir världen tyst.
Stilla. Ingen rör sig. Folk tittar ner i golvet, ut i inget, överallt bortsett från på varandra. I denna handling av solidaritet är vi alla ensamma i vår tystnad, tillsammans. Minuten går, störd av barnskrik och hyschande föräldrar. Sedan är det över, musiken börjar spela och livet fortsätter.
