Det känns rakt igenom kroppen
Andreas, min äldsta bror, gifte sig igår. Det var så otroligt vackert. Paret vigdes på en klippa. Bakom dem piskade vinden runt havet. Vigseln var borglig, inget religöst snicksak utan en modern sekulär ickepatriakal union mellan två vuxna individer som älskar varandra.
Det var vackert.
Men det som jag verkligen kommer att minnas är alla talen som hölls vid middagen. Att höra hur både Stina och Andreas har påverkat och påverkar andra människor, hur mycket de betyder för folk, det är svårt att hitta rätt ord för den känslan som infinner sig när jag tänker på det.
Stolthet kanske.
Eller så kanske det räcker med att säga att det känns rakt igenom kroppen.
Det var vackert.
Men det som jag verkligen kommer att minnas är alla talen som hölls vid middagen. Att höra hur både Stina och Andreas har påverkat och påverkar andra människor, hur mycket de betyder för folk, det är svårt att hitta rätt ord för den känslan som infinner sig när jag tänker på det.
Stolthet kanske.
Eller så kanske det räcker med att säga att det känns rakt igenom kroppen.
Kommentarer
Trackback
